Slaget vid Blountville spelas upp i Hoby
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Blå och grå uniformer möts på ett fält utanför Bräkne-Hoby under lördagen. Ett 70-tal medlemmar ur föreningen Nord och Syd ska spela upp slaget vid Blountville.
I USA kan slag från amerikanska inbördeskriget på 1860-talet spelas upp med flera tusen deltagare. I Sverige är evenemangen betydligt mindre, och föreningen Nord och Syd håller sig till de små slagen.
Föreningen väljer sina slag enligt principen att det vartannat år ska vara ett som vanns av nordstaterna och vartannat av sydstaterna.
– Charmen med Nord och Syd är att få vara med och ge liv åt historien och att uppföra ett slag. Och också att under några dagar leva som i en annan värld, även om det betyder att det inte finns någon dusch, säger Christel Kronby från Lund och Köpenhamn, som leder striden för nordstatssidan.
Eventet i Bräkne-Hoby pågår i fyra dagar med deltagare från Sverige och Danmark.
Verklighetens slag stod under fyra timmar, 22 september 1863, vid Blountville i Tennessee, och slutade med att sydstatsarméns soldater tvingades dra sig tillbaka.
Efter avslutad stormning öppnas lägren för besök av allmänheten.
Fröken blev Hillevis stöd
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Beskedet om Hillevis sjukdom slog ner som en bomb hos familjen Magnusson.
Åtta månader senare rusar livet fram i sitt vanliga tempo, nästan som vanligt.
Och Hillevi får träffa Marianne Bergman igen, läraren som vet precis hur det är att leva med diabetes och som blev hennes stora stöd under den första tuffa tiden.
Hillevi Magnusson är som tioåriga tjejer är mest. Det är full fart framåt hela tiden. Och roligast av allt är friidrotten.
– Härom dagen sprang jag så fort att jag nästan ramlade omkull, fnissar Hillevi och mamma Catarina skakar lite uppgivet på huvudet.
Men samtidigt kan hon inte låta bli att le.
För åtta månader sedan trodde hon ju att det var slut med ett normalt liv för hennes yngsta dotter.
Då hade jullovet passerat och skolan börjat. Och så här med facit i hand kan Catarina inte förstå hur hon kunde missa alla symptom; Hillevis trötthet, kilona som försvann på bara några få veckor och så den ständiga törsten.
Själv minns Hillevi att hon var kissnödig jämt och att hon kände sig konstig, nästan som om huvudet inte var med.
Så en dag precis i början av terminen skulle det spelas pingis på Saltöskolan och Hillevi, som en av de bästa eleverna på just den sporten, kunde plötsligt inte hålla racketen.
Då förstod hennes lärare, Marianne Bergman, att någonting var rysligt fel med tioåringen.
På vårdcentralen behövdes bara ett blod- och ett kissprov för att bekräfta misstankarna.
Hillevi och hennes föräldrar skickades direkt till Blekingesjukhuset, där ett eget rum ställts i ordning. De blev kvar på barnavdelningen i två veckor.
– Där var ganska roligt. Det fanns mycket leksaker och så fanns det en dator man fick använda, säger Hillevi, som nog aldrig förstod hur allvarligt läget var.
Hon var ganska medtagen när hon kom in till sjukhuset och kopplades direkt till dropp och insulinpump.
Den kvällen ringde Catarina till Marianne, som blev både chockad och ledsen. Hennes egen dotter Vilma hade fått samma diagnos några månader tidigare. Och för henne kändes det som ett alldeles för grymt sammanträffande.
Läraren minns också hur Hillevis mamma hela tiden upprepade att insulinpumpen bara var för säkerhets skull och att det inte kunde vara så illa som läkaren sa.
– Jag kunde inte ta in att mitt barn var allvarligt sjuk. Hon hade ju aldrig varit sjuk innan och vi har ingen diabetes i familjen. Det kändes som om hela vår tillvaro rasade, säger Catarina, som fick sig en rejäl tankeställare när hon pratade med Hillevis storasyster.
– När hon hörde hur förtvivlad jag var sa hon: "Mamma lugna ner dig. Det kunde ha varit mycket, mycket värre".
Men det var inte bara beskedet som var jobbigt. Den första tiden innebar ständiga prövningar för Hillevi och hennes familj. Bara en sådan sak som att lära sig hur mycket mat den fysiskt aktiva tioåringen skulle behöva kontra insulindosen.
– Det var jobbigt. I början hoppade sockret hela tiden, säger Hillevi.
Och så var det detta med sprutorna, sju gånger om dagen.
– Jag utbildade mig inte inom vården bara för att jag är spruträdd och så var jag tvungen att lära mig sticka mitt eget barn, säger Catarina och konstaterar att det inte var något att be för. Varken då eller senare. Hon har lärt sig under de senaste månaderna att ta in tuff information, bearbeta den och sedan ställa in sig på att gilla läget.
– Så måste det vara. För Hillevis skull och för resten av familjens.
I början funderade hon mycket på varför just Hillevi drabbats. Någon förklaring från forskarna varför alltfler barn drabbas av diabetes typ 1 finns nämligen inte.
– Det sägs att diabetes ökar bland barn och man tror att virus kan utlösa sjukdomen. Jag tror att det var influensasprutan som gjorde det, men jag kan inte hålla på och älta det.
Lugnast av alla har nog huvudpersonen själv varit under dessa omskakande månader.
Och det, enligt hennes mamma, mycket tack vare dotterns lärare.
– Vi har fått ett otroligt bra bemötande inom vården. De är helt underbara på barnkliniken och diabetesteamet gör allt för oss. Men jag vet inte om vi hade klarat det så bra om vi inte hade haft Marianne. Hon är ett stort stöd och hon vet hela tiden hur det känns.
– Och nu har våra döttrar blivit kompisar, säger Marianne och berättar att tjejerna utbyter både erfarenheter och råd. Som till exempel hur man gör läsk av bubbelvatten och saft.
– Barn med diabetes är fantastiska. De klarar mycket mer än vad vi vuxna kan föreställa oss. Men självklart är det en jobbig omställning. Och det är en stor sorg att veta att ens barn måste leva med sin sjukdom hela livet.
Mariannes strategi har hela tiden varit att prata öppet om sjukdomen på skolan och på så sätt avdramatisera den.
Redan när Hillevi besökte klassen under en permission från sjukhuset fick hon visa upp det blå etuiet med insulinsprutan, stickaren som ser ut som en penna och den lilla maskinen som kollar blodsockret.
Hillevis klasskamrater vet numera det mesta om diabetes och att de ska hämta någon vuxen om deras kompis verkar lite frånvarande och skakig
Själv är tioåringen mycket medveten om sin kropps signaler. När hon är i skolan går hon till Marianne om hon känner sig låg och behöver en extra smörgås eller några druvsockertabletter. Och hon tar sina sprutor själv i samband med måltiderna.
– Jag sticker i magen. Det gör nästan inte ont alls, säger Hillevi.
Tack vare de täta insulindoserna kan Hillevi äta ungefär samma mat som hon gjorde innan, om än med mer fibrer och grönsaker.
– Hon kan så klart inte frossa i söta produkter, men kostdirektiven har ändrat sig mycket sedan vi var barn, förklarar Marianne.
Så kan Hillevi äta det mesta i skolmatsalen, förutom ketchup och sylt på pannkakor.
– Då får jag färska bär i stället, säger hon.
Men visst finns det stunder när det är jobbigt.
– Hemma kallar vi den skitsjukdomen, för ibland känns det bara så. Man måste få avreagera sig ibland, säger Marianne.
Så mycket viktigare är det då för henne att skolan stöttar barn med diabetes.
Men så är det inte på alla skolor. Det blev hon och Catarina varse om nyligen när de var på kurs och träffade andra föräldrar till barn med diabetes.
– En del berättade att deras barn fick gå undan när de skulle ta sina sprutor och att man inte pratade om deras sjukdom i klassen. De här barnen har jättejobbigt att acceptera sin situation, säger Marianne och konstaterar att det finns lärare som anser att det inte ingår i deras arbetsuppgifter att lära sig mer om diabetes och ta sig an barn med sjukdomen.
– Det tycker jag är fel. Vårt uppdrag är att barnen ska kunna gå i skolan och då måste vi hjälpa till, även om det kan kännas som ett stort ansvar. Men det är faktiskt inte så svårt att lära sig. Dessutom finns det mycket hjälp att få från sjukvården.
Och Catarina Magnusson kan bara hålla med.
När hennes dotter är på sin skola på Saltö känner Hillevi sig trygg.
– Och det är väl egentligen det enda som betyder något, att barnen har det bra.
Skogsälskarna vallfärdare till Siggaboda
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Sågverk för hemmabruk, skogsmaskiner och fågelholkar.
Allt som hade med skog och träd att göra fanns på plats på skogsmässan i Siggaboda.
I mässbesökarnas näsor blandas doften av fuktig mossa, nysågat timmer och kaffe. I en brant backe visar föraren Per-Erik Börjesson vad Alstors maskiner går för. Med lite extra gas tar han det fullastade ekipaget hela vägen upp på toppen. Åke Nilsson från Ringamåla följer maskinens framfart med intresse, trots att barnen numera har tagit över de 100 hektaren skog.
– Jag är mest rådgivare, säger han med glimten i ögat.
– Men det är intressant med mässor, det är mycket nytt och många bra små maskiner. Jag trivs med skogen och är ute så mycket jag orkar.
Det är femte gången Gösta Gustafsson arrangerar skogsmässan, strax norr om kommungränsen. I år har den utökats till två dagar, med avslutning i dag lördag.
– Det småskaliga skogsbruket ligger i tiden. Vi är många som vill ha in så lite stora maskiner som möjligt i skogen, säger besökaren Ola Forsell från Ryd, själv ägare till 50 hektar skog.
Försvarshemligheter återfunna
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Den cd-skiva med hemlig information som varit försvunnen från Tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona har kommit till rätta.
– Cd-skivan hittades i torsdags i en annan medarbetares säkerhetsskåp korrekt förvarad. Medarbetaren var också behörig att ta del av informationen på skivan, säger Jimmie Adamsson, informationschef på flottiljen.
På flottiljen ser man mycket allvarligt på det inträffade.
– Det är naturligtvis inte bra. Det ska korrekt framgå vem som förvarar en handling av den här typen.
Upptäckten att cd-skivan var försvunnen gjordes vid en regelmässig inventering av hemliga handlingar vid flottiljen.
Ungefär samtidigt genomfördes en större, extern, säkerhetskontroll vid förbandet, i samband med denna upptäcktes en äldre datafil med hemliga uppgifter på en medarbetares kontorsdator, en dator som inte är avsedd för hemlig information.
Handlingarna innehåller mycket hemlig information och informationen på cd-skivan har näst högsta säkerhetsklass.
– Vi har i dagsläget inga indikationer på att någon information har röjts till någon utomstående, säger Jimmie Adamsson.
Båda handlingarna anmäldes försvunna till Rikspolisstyrelsen och den militära underrättelsetjänsten.
Det hela fick stor medial uppmärksamhet efter att BLT berättat om de försvunna handlingarna i tisdags.
– Det är naturligtvis inte särskilt smickrande för försvaret. Men det är viktigt att agera som vi gjort genom att anmäla det.
Vad vidtar ni för några åtgärder för att sådant här inte ska ske igen?
– Det finns fastställda rutiner för hur vi ska hantera hemliga handlingar. Nu ska vi genomföra en utbildningsinsats så att alla vet vad som gäller.
Välkomnar andra partier efter deras vänsterprassel
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Nu drar BLT igång sin serie med intervjuer av respektive partis förstanamn till valet i fullmäktige.
Först ut är moderaten Marco Paulsson.
36-årige Marco Paulsson har varit med i moderaterna under många år, men hade egentligen inga politiska ambitioner alls. Från början. Men efter valet 1998 är han politiker på riktigt och känner att det är bland det roligaste han gjort. Dessutom blir det bara roligare och roligare.
– Jag hade aldrig tänkt tanken på att bli politiker, men sedan fick jag smak på det, säger Marco Paulsson som har många olika uppdrag i diverse nämnder och styrelser.
Det politiska livet tar ungefär lika mycket tid som heltidsjobbet på socialen, men eftersom det är så positivt, roligt och givande tycker han aldrig att det känns jobbigt. Mjuka frågor passar honom bäst och hjärtefrågan är att skapa förutsättningar för att människor ska få fatta sina egna beslut.
Marco Paulsson tycker om att sikta högt och efter valet tror han moderaterna fått elva eller tolv mandat i fullmäktige mot dagens nio. Samarbeta gör han gärna med partier från alliansen det vill säga centern, kristdemokraterna och folkpartiet.
– De är välkomna hem igen trots att de vänsterprasslat, säger han.
Superdag på Karibakka
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
I dag slås det rekord på Karibakka.
För aldrig tidigare har galleriet haft tre vernissager på en och samma dag.
Dessutom är det vernissage i konsthallen på Jennifer Forsbergs skulpturutställning. Denna berättar BLT om på dagens kultursidor. Detta innebär att kulturintresserade sölvesborgare och andra hinner med fyra vernissager i dag.
– Det är ju jättekul. Det blir ju en riktig kulturdag i Sölvesborg, säger Kent Wisti, huvudutställare på Karibakka.
Han visar ett antal målningar som så gott som uteslutande aldrig ha visats förut.
Kent Wisti är för övrigt väl bekant med Sölvesborg. Familjen har sommarstuga i Tredenborg sedan 1980-talet och han har tidigare ställt ut på både Karibakka och i konsthallen.
Han jobbar till vardags som universitetspräst på Högskolan i Malmö. Hans utställning pågår fram till 29 september. Om sin konst säger han:
– Sedan flera år arbetar jag utifrån begreppet peregrino/främling. Det har jag gjort teologiskt, pastoralt och konstnärligt. Fokus har legat på utsattheten i att vara människa och den ensamhet som varje människa bär.
I annexet visar Kerstin Wennerström från Åhus ett 20-tal keramiska verk, främst bruksföremål och Stina Brodén från Kristianstad ett tiotal större akrylmålningar.
– Det här är första gången vi ställer ut tillsammans. Men vi jobbar båda som arbetsterapeuter och vi känner varandra väl sedan länge, berättar Kerstin Wennerström.
Deras utställning pågår i två veckor. Lika lång är Emilia Mattssons utställning i Karibakkas tredje utställningslokal, belägen inne på gården.
24-åriga Emilia gör nu sin tredje utställning. Hon visar tio akrylmålningar av kändisar. Området spänner tidsmässigt från Frank Sinatra fram till dagens storstjärna Lady Gaga.
Konstnären kommer ursprungligen från Svängsta men bor sedan ett år tillbaka i Sölvesborg. Hon pluggar annars till översättare i engelska, danska och polska vid universitetet i Lund.
Skärpt kontroll av uthyrning av kommunens fastigheter
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Den kriminella gruppen Original Gangsters intresse för Blekinge och Ronneby, ledde under fredagen till omedelbara åtgärder på stadshuset.
Information har gått ut till kommunens fastighetsbolag och de som sköter uthyrningen av lokaler.
Original Gangsters annonserar på sin hemsida efter en lokal ”för klients räkning” i Blekinge. Som BLT berättade i går har gänget uttalat sitt intresse för Ronnebys placering mitt i länet mellan Karlshamn och Karlskrona. Lokalen ska enligt Sverigepresidenten kunna användas av en undergrupp som vill bedriva affärer i Blekinge.
– Jag har varit i kontakt med polisen och fått alla uppgifterna verifierade. Det är det läget vi har, säger Per Drysén, säkerhetsansvarig i Ronneby kommun.
Han gick i går ut med intern information till kommunala verksamheter och bolag som har fastighetsuthyrning. Det gäller framförallt fastighetsenheten, Ronnebyhus och AB Ronneby Industrifastigheter, Abri.
– Vi talar om att det kan komma förfrågningar om lokaler och höjer uppmärksamheten. Det är vad vi kan göra nu, säger Per Drysén.
Men det finns också en stor privat fastighetsmarknad med både uthyrning och försäljning. Den styr inte kommunen över.
– Där har det sagts att polisen ska gå ut med information, säger Per Drysén.
Ronneby kommun ingår i ett nybildat nätverk i länet som jobbar mot organiserad brottslighet och gängkriminalitet.
– Det är polisen som bestämmer mötesfrekvensen, men vi får löpande underrättelser, säger Per Drysén.
Klottrare förstörde på Väggaskolan
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Väggaskolan har utsatts för omfattande klottring. Kostnaderna för sanering kan kosta upp till 100 000 kronor.
Nu överväger skolan att sätta upp bevakningskameror.
Vaktmästaren Steve Ahlgren fick en chock när han kom till sin arbetsplats vid sextiden i går morse. Väggarna på delar av E-huset, där esteteleverna finns och M-huset, där hotell- och restaurangprogrammet, samhällsprogram och språkelever håller till, var målade med väldigt mycket klotter. Han har under sina cirka 20 år på skolan inte upplevt något liknande.
– Jag blev så arg. Det är tur jag har ett starkt hjärta. Det är fruktansvärt tråkigt, säger Steve Ahlgren.
Rektor Nils Andersson är också väldigt bedrövad över den skadegörelse som gymnasieskolan utsatts för. Han konstaterade att klottringen skett någon gång mellan halv ett på natten till sex på morgonen i går.
– Vi tar gärna emot tips om detta, säger Nils Andersson.
Redan i går eftermiddag kom en saneringsfirma för att granska de klottrade väggarna. För att det inte ska bita fast för hårt i träväggarna gäller det att så snabbt som möjligt få bort det. Steve Ahlgren trodde att det skulle komma att kosta mellan 50 000 och 100 000 kronor. Det finns inga övervakningskameror på skolgården i dag.
– Det är något vi måste ta upp till diskussion nu, säger Nils Andersson.
Skadegörelsen kostar Karlshamns kommun cirka 500 000 kronor årligen.
Regeringsbesked ger listerborna hopp
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Fast eller trådlöst bredband, det spelar ingen roll. En internetsida ska inte längre få ta flera minuter att ladda. Regeringen har höjt minimigränsen.
– Nu har vi möjlighet att ställa krav på myndigheterna, säger Bengt Persson i Sandviken vars mobila bredband knappt fungerar alls.
Bengt Persson ser en ljusning i och med ett meddelande från infrastrukturminister Åsa Torstenssons. Enligt henne har alla svenskar rätt till en acceptabel internetuppkoppling. Med det menas att man ska kunna utföra enklare vardagsärenden via nätet. Fixar inte internetleverantörerna problemet, då ska regeringen kunna ta till tvång. För vissa svårlösta områden är Torstensson även beredd att skjuta till pengar.
– Du kan ju tänka dig hur det är när man ska göra sina faktureringar via internet och allt plötsligt försvinner. Man vet inte vad som gått iväg eller inte. Ibland tar jag med mig datorn och åker jag till golfklubben, sätter mig i omklädningsrummet där, säger Bengt Persson som bor i Sandviken. Om jag varit företagare skulle jag aldrig valt att etablera mig här
I avvaktan på politikerna gör Persson det bästa av situationen. Han har självt byggt en liten mast som han sätter USB-kabeln på för att få upp mottagaren något.
– Men varför hörs det inget om det här i den lokala valrörelsen? Alla klagar ju. Politikerna här satsar på kollektivtrafik, skolan och allmänna frågor, men när ett undersökningsföretag ringde för kommunens räkning och intervjuade mig, då ställdes inte en enda fråga om hur mobil och internetkommunikationen fungerar, säger Bengt Persson.
Om regeringen lyckas uppfylla sitt mål i bredbandstrategin. Då ska Bengt Persson och alla andra som har en fast bostad eller ett företag ha rätt till fungerande bredband nästa år. Miniminivån för acceptabel internethastighet ska ligga på 1 Mbit per sekund istället för som nu 20 kbit per sekund.
Två apotek på Olofströms torg
Posted on | september 4, 2010 | Kommentering avstängd
Det statligt ägda Apoteket AB tar upp kampen om kunderna och etablerar ett helt nytt apotek i Olofström, endast några meter från det gamla apoteket Hjärtat.
Efter årsskiftet kommer det att finnas två apotek i centrala Olofström.
I Blekinge blir Olofströms kommun först ut för en nyetablering. Men går allt enligt Apoteket Ab:s planer kommer ytterligare ett statligt apotek att placeras även i Karlskrona inom en snar framtid.
– Vi har etablerat nio apotek efter omregleringen och planerar för ytterligare ett 15-tal före årsskiftet varav ett kommer att ligga i Karlskrona, säger Apoteket Ab:s etableringschef Peter Eriksson.
Efter omregleringen den första juli 2009, då Apotekets monopol försvann, har cirka 620 apotek i Sverige sålts ut. 330 är fortfarande kvar i statlig ägo och planen är att fler sådana ska etableras på olika orter runt om i Sverige.
Att det nystartade apoteket slår sig ner i grannfastigheten till det nuvarande apoteket Hjärtat ser han inte som ett hinder.
Då kommer det att ligga två apotek i Olofströms centrum?
– Vi har inget problem med att det ligger ett apotek i närheten. Vi har ett stort självförtroende för vårt varumärke och det kunderna efterfrågar